Så har jag ikväll kollat på "den ökända filmen om den mänskliga tusenfotingen" och den var mildare än vad jag trodde den skulle vara. Och nu menar jag inte att den inte var sjuk för det är ju klart den var det (själva idén, liksom!) men den har ju helt klart blivit uppförstorad i media där det står bland annat att man varnar för att äta innan filmen (själv blir jag alltid mycket mer illamående om jag inte äter innan jag förväntas må illa, t. ex innan bilåkning... bla, bla åter till ämnet) och påstår att folk spytt under biovisningar och det tror jag är ganska överdrivet... Jag tror det är själva idén om en mänsklig tusenfoting som sitter ihop och alla äckelheter det medför som skrämmer/äcklar publiken mer än själva filmen. Visst, den var spännande ibland (och vissa scener var lite "creepy") men inte så spännande att jag hindrades från att måla naglarna till den. Ett plus för den tyske kirurgen. Tysk brytning är alltid brutalt, särskilt på ett psycho i en skräckfilm!
Kanske var jag "för härdad" för denna film och hade för mycket distans? Det finns i alla fall fler filmer som har påverkat mig mer, t. ex Salo (antagligen för att den är mer "realistisk" och man börjar tänka mer och längre när man ser den).
Duktig kvinna som tittar på sådana här filmer när man inte är hemma! ;) <3
ReplyDeleteSuntamer: Jag är så duktig, jag! :D <3
ReplyDelete